Så är det väl ofta, att livet inte blir som man tänkt sig. Ni som jag, gör kanske små planer för hur vi vill att vår framtid ska te sig, sen följs inte alltid planen till punkt och pricka. Det har jag nyligen fått erfara. Jag har studerat tre terminer på distans nyligen, det har varit inom olika områden. Först blev det en hel del inom Informatikområdet för jag hade planen att läsa till Webmaster. Jag kom in på utbildningen men en vecka innan den skulle börja så ändrade jag mig. Jag kände att det var nog inte något som egentligen skulle passa mig, jag vill arbeta med människor. Att bara arbeta framför en dataskärm resten av mitt liv kändes inte så lockande helt plötsligt.
Så där stod jag, hoppat av utbildning och visste inte vad jag ville. Jag fick börja bena ut vad det var jag ville göra, arbeta med människor på något sätt iaf, det visste jag. Sedan behövde jag utbilda mig, och jag ville helst göra det på distans, vill inte bo någon annanstans i veckorna. Då hittade jag två utbildningar som jag kunde tänka mig, den ena var bibliotekarie och den andra var apotekstekniker. Jag ringde till biblioteket i Ludvika och frågade personalchefen hur det såg ut på arbetsmarknaden för bibliotekarier. Hon tyckte inte det såg bra ut och avrådde mig nästan till den utbildningen. Så det slog jag ur hågen ganska snabbt och då fick det bli apotekstekniker istället. Den antagningen hade redan skett då tyvärr och de tog inte in några fler, nästa antagning var om ett år, så då bestämde jag mig att plugga under tiden. Då fick det bli fristående kurser som inriktade sig mot hälso- och socialområdet. Jag läste bl.a. farmakologi, hälsopsykologi, fysiologi och socialpsykologi. Allt för att ha en större chans att komma in och vara väl förberedd. Jag har sedan tidigare arbeta med människor i olika former, dels inom barnomsorgen som barnskötare och fritidspedagog, och även som vårdbiträde. Anser mig ha en väldigt bra förmåga att bemöta människor i olika situationer och är väldigt social av mig. Älskar att hjälpa människor på olika sätt.
Jag sökte in till apoteksteknikerutbildningen som Lernia i Sundsvall håller i. En väldigt annorlunda antagning, först skickar man in betyg/arbetsgivarintyg för att se att man är behörig. Det var jag, sedan var nästa del i processen att göra tester i svenska och engelska. Tycker jag var lite konstigt med tanke på att man skickat med betyg som visar att man klarat de kurserna. Men men, jag åkte tåg till Lernia i Gävle och gjorde testerna. Det var en hel bunt med tjejer och kvinnor som gjorde de samtidigt, då fick man en chans att kolla in ”the competition” så att säga. Jag klarade mig även där och gick vidare till den sista delen i antagningsprocessen, som var en telefonintervju med en man från Lernia. Han ringde en sommarkväll och ställde frågor om mig som person, vad jag gjort tidigare och hur jag ser på distansutbildning. Jag hade förberett mig väldigt bra för intervjun och gått igenom de punkter som jag verkligen ville få fram. Allting gick bra tyckte jag, visst var jag nervös men jag fick sagt det jag ville. Efter några veckor fick jag svaret att jag INTE kommit in. Jag fattade knappt vad som stod i mailet, fick läsa det flera ggr. Jag trodde faktiskt att jag skulle komma in. Låter kanske kaxigt, men jag tycker jag har bra erfarenheter samt bra utbildning som gör att jag passar bra för yrket.
Så då stod jag där igen med en förvånad min. Vad ska jag nu hitta på tänkte jag flera ggr. Det värsta var att jag kunde inte fortsätta att plugga för jag har inte så mycket studiemedel kvar nämligen. Vill jag nu söka in till samma utbildning igen om ett år så måste jag spara studiemedlet. Nu är jag alltså arbetslös, eftersom jag var arbetslös innan jag började plugga. Så nu letar jag efter arbete igen, drygt, men vad gör man. Måste ha en inkomst samt att jag inte trivs med att gå hemma och dra. Tyvärr är inte dalarna det länet med flest arbeten att söka. Visst man ska söka i hela landet, men det vill jag ju helst slippa. Jag funderar faktiskt nu på att kolla med affärer runt omkring om de behöver någon kassörska. Ingen direkt erfarenhet av det, men det kan jag lära mig, det är jag övertygad om.
Så livet blir inte alltid som man tänkt sig, man får många ggr tänka om, börja på ett nytt oskrivet blad och göra det bästa av det. Visst kan det vara frustrerande, och man kan vara arg och irriterad ett tag, sen måste man gå vidare. Jag tjänar inget på att gå och vara arg hela tiden. Jag har så mycket att vara tacksam för och det är bra att fokusera på det istället.
Hoppas ni orkat läsa allt, annars får ni väl dela upp det i omgångar. Jag ville ge er en bild på varför jag är där jag är. Många som känner mig väl vet detta, men inte alla så där har ni det. Nu önskar jag er alla en riktigt bra tisdag!
Mellan himmel och jord 